onsdag 4 augusti 2010

Livet från den sjöiga sidan

Om man ser det vanliga från ett annat håll blir det genast det ovanliga, det exotiska, det fantastiska. Det behöver bara ligga bakom en dunge med björkar och alar så är det en helt annan värld, som ytterst få har skådat:



Ett vanligt hyreshus kan plötsligt vara ett slott i en park:




Eller en liten vik som inte syns från landsidan kan vara en flytande ö i Everglades i Florida, där det när som helst kan hoppa i en alligator och sätta kurs mot oss. Se upp för flamingoer:



Ett rött hus med vita knutar kan vara en grosshandlarvilla i Stockholms skärgård, där en honorärkonsul från Östermalm tillbringar helgerna under sommaren och konsulns k. hustru och pigan Elin vistas hela sommaren tillsammans med de välartade barnen Karl-Östen och Pernilla Sofie:




Mitt i sjön ligger det en halvt sjunken riddarborg, direkt från Fångarna på fortet:




Plötsligt är hela stora havet där framme, det är bara att paddla på så är vi snart i Västindien:




En alldeles egen hamn gömmer sig mellan några buskar:




Och på film:

8 kommentarer:

Nina sa...

Och Pussel är en tiger!

Fluff sa...

Se där! Allt är möjligt!

den äldre varianten sa...

Om du vill ha paddelsälskap är det bara att höra av sig. Slutar senast 15.00, men mest troligt tidigare (idag 12.00) denna vecka.

Fluff sa...

Verkar bli skitväder resten av veckan, om jag inte är upptagen med annat. Vilket jag är. Tyvärr. Igårkväll var perfekt. Hade tänkt paddla hela dan egentligen, men fick besök. Så det blev en timme vid 19-tiden.
Har skaffat ny väst med massa finesser, längtar att prova.

Nina sa...

Paddlar den nya västen åt en? Bjuder den på kaffe?

Fluff sa...

Nästan. Den åker i alla fall inte upp över axlarna och skymmer solen.

Nina sa...

Som en koja.

Lennart sa...

Jag tycker det ser så härligt ut då folk paddlar framåt i en kanot och glider fram på vattnet. Ibland tänker jag att "Det där vore trevligt att göra" men sen så är det stopp. Jag har faktiskt suttit i en kanot och farit fram på vattnet, men det blev bara ca 50 m. Fick en sån förskräcklig panik då kanoten började vicka lite lätt och trodde genast att jag skulle trilla ur och försvinna ner i vattnet. Då jag for till Berlin nu i sommar åkte vi med färjan Gedser-Rostock. Jag satt kvar i bussen med hjärtklappning hela vägen. Jag och sjöar/hav går inte alls ihop. Inte sen jag höll på att drunkna på simskolan. Simläraren hade visst glömt bort mig så pappa fick slänga sig i bassängen och rädda mig. Kanske också är en anledning till att jag inte är så förtjust i att åka på sol-och-charter-resor?